jag är en liten trappsniigel :)

Idag var det lite tajt om cyklar på jobbet, så jag fick börja utan min handledare S, och det kändes spännande, först skulle jag hitta alla gator och brevlådor, men det var faktist inte alls så svårt! Jag körde på i rasande fart (kändes det som iaf) och sprang upp och ner i port efter port och lyssnade på Queen i min mp3. S sa att han skulle möta upp mig såfort han hade fått tag i en cykel. När jag kommit ungefär halvvägs genom första delen av rundan tänkte att nu kommer han säkert snart och gluttade efter honom efter varje avklarad port. Men sen efter ett tag så slutade jag tänka på att han skulle dyka upp, så när jag var påväg ut från en av dom sista portarna, skitsvettig och dår-mimandes till "I want to break free", helt i min egen värld, ja då står han ju där. Jag blev livrädd och flög typ upp i luften och tog mig om hjärtat (som en riktigt skrämd pensionär kan jag tänka mig att jag såg ut som), men sen började vi asgarva båda två!
Nu har jag kommit hem och diskat (det hade börjat lukta illa, så då är det dags att göra rent) och zippar på ett glas saftsoppa. Mums! Sen ikväll är det bandyträning, och det behövs verkligen, vår sista match förlorade vi med 22-4... Peace out och lite träningsvärk på det!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback